Skirnes resa (Skírnismál)

Denna dramatiska gudadikt ur Codex Regius har av vissa forskare tolkats som ett hedniskt ritualdrama med symbolisk innebörd: fruktbarhetsguden Frej sänder sin tjänare Skirne (= solskenet) för att fria till Gerd (= jorden) och därigenom förbereda det heliga bröllop som enligt flera religioner är en förutsättning för växtlighet. Andra har tvivlat på teorin om ritualdrama, men de flesta är överens om att texten ägnar sig utmärkt för teatralt framförande – i kombination med stum pantomim – och att den dessutom säger åtskilligt om fornnordisk syn på kärlek, könsroller, äktenskap och sexualitet.

 

Njords son Frej hade slagit sig ner i Hlidskjalf [Odens högsäte] och skådade ut över alla världarna.  Han såg in i jättevärlden och fick där syn på en vacker flicka som gick från sin fars storstuga till visthusboden. Av detta fick han svåra hjärtekval.

Skirne hette Frejs dräng. Njord bad honom gå och tala med Frej. Då tog Skade till orda:

                                                                 Skade = Njords maka och Frejs mor

1. ”Upp med dig, Skirne,

skynda dig att be

vår son om ett samtal.

Försök få veta

vad som fattas honom

och vållar den vise sorg.”

 

Skirne sade:

 

2. ”Onda ord

och ovett får jag

om jag ber er son om ett samtal

för att få veta

vad som fattas honom

och vållar den vise sorg.”

 

Skirne sade:

 

3. ”Säg mig nu, Frej,

du främste bland gudar

det som jag helst vill veta.

Varför sitter du här

ensam i salen

och ruvar dag efter dag?”

 

Frej sade:

 

4. ”Måste jag berätta

för dig, unge man,

vad det är som vållar min sorg?

Alvglansen lyser                                                    alvglansen = solen

alla dagar starkt

men aldrig på min kärlek.”

 

Skirne sade:

 

5. ”Så stor kan väl inte

din smärta vara

att du vägrar berätta för en vän?

Vi som i ungdomen

växte upp samman,

skulle vi inte lita på varandra?”

 

Frej sade:

 

6. ”I Gymes gårdar

såg jag henne gå,

flickan som fångat mitt hjärta.        Flickan är Gerd, Gymes dotter.

Ljuvt lyste hennes armar

och av deras ljus

fylldes himmel och hav.

 

7. Mer älskar jag den flickan

än förr någon yngling

älskat sen världen uppstod.

Men inga asar

och inga alver

vill att vi får varandra.”

 

Skirne sade:

 

8. ”Ge mig då en häst

som kan bära mig högt

över eldstängslets mörka lågor           Jättevärlden antogs vara omgiven av eld.

och skänk mig det svärd                       Frejs magiska svärd omtalas också i

som slåss av sig själv                            andra sammanhang.

mot jättars gigantiska släkte!”

 

Frej sade:

 

9.”Jag ger dig en häst

som kan bära dig högt

över eldstängslets mörka lågor .

Jag skänker dig ett svärd

som slåss av sig själv

om det bärs av en man som har mod.”

 

Skirne sade till hästen:

 

10. ”Mörkt är det ute

men vi måste skynda

fram över regnvåta fjäll

fram mot flockar av otyg.

Båda når vi vårt mål

eller mister livet båda,

när vi ger oss på jätten.”

 

Skirne red genom jättevärlden till Gymes gårdar. Där fanns några ilskna hundar som var bundna framför träpalissaden runt Gerds storstuga. Han red tills han stötte på en herde som satt på en hög, och han hälsade honom:

 

11. ”Säg du mig, herde,

där du på högen sitter

och vaktar alla vägar:

hur kan jag uppnå

ett samtal med ungmön

utan att bestarna biter mig?”

 

 

 

Herden sade:                                      Herden är sannolikt Gerds broder, jfr str. 16

 

”Är du dödsmärkt

eller redan död?

Aldrig får du

i evighet träffa

Gymes goda dotter.”

 

Skirne sade:

 

13. ”Vill man våga något

finns bättre val

än kvirra och klaga.

Ty den dagen

då jag skall dö

har avgjorts av ödet.”   

                                                           Här får man anta att Skirne slår ner herden

                                                             med svärdet och fortsätter in mot Gerds boning.

Gerd sade:

 

14. ”Vad är det för buller

och brak jag hör

här utanför huset?

Jorden skälver

och husen skakar

i Gymes alla gårdar.”

 

 

 

En tjänstepiga sade:

 

15. ”Här står en man

som stigit av hästen

och låter den beta på liden.”

 

Gerd sade:

 

16. ”Bjud honom stiga

in i vår sal

och dricka vårt dyra mjöd,

fast jag nog anar

att här utanför

står min brors baneman.                      Jfr ovan str. 13-14.

 

17. Är du en alv

eller asagud

eller en av de visa vanerna?

Hur kom du ensam

över eldstängslets lågor

hit för att se våra salar?”

 

Skirne sade:

 

18. ”Jag är varken alv

eller asagud

eller en av de visa vanerna.

Ändå kom jag ensam

över  eldstängslets lågor

hit för att se dina salar.

 

19. Här har jag elva

äpplen av guld,                         äpplena är sannolikt Iduns odödlighetsäpplen

dem vill jag ge dig, Gerd,

om du vill bli

en vanaguds brud

och bygga och bo med Frej.”

 

Gerd sade:

 

20. ”Elva äpplen

tar jag aldrig emot

för att bli en mans maka.

Aldrig så länge

vi lever båda

vill jag bygga och bo med Frej.”

 

Skirne sade:

 

21. ”Då bjuder jag dig ringen

som på bål blev lagd

med Odens unge son.

Det dryper åtta                                 Ringen Draupne, omtalad i berättelsen om

andra jämntunga                                                                         Balders död.

av den var nionde natt.”

 

 

 

Gerd sade:

 

22. ”Behåll du ringen

som på bål blev lagd

med Odens unge son.

Guld har jag nog av

i Gymes gårdar;

jag rår för min fars rikedom.”

 

Skirne sade:

 

23. ”Ser du detta svärd, flicka,                        Jämför strof 8-9.

smäckert och runristat,

som jag håller i handen här?

Huvudet hugger jag

av halsen på dig

om du inte raskt tar reson.”

 

Gerd sade:

 

24. ”Tvång vill jag aldrig

någonsin tåla

från män jag möter.

Om du träffar min far

så tror jag bestämt

att det stundar till strid er emellan.”

 

 

 

Skirne sade:

 

25.  ”Ser du detta svärd, flicka,

smäckert och runristat,                 

som jag håller i handen här?

För den eggen faller

den åldrige jätten,

dödsmärkt är då din far.

 

26. Med trollkvist slår jag dig        Här inleds den trollformel som tvingar  

och den skall tämja dig,                    Gerd till samtycke. Sådana trollramsor har   

mö, efter min vilja.                             faktiskt använts i erotiskt syfte, vilket bl.a.

Då måste du gå                                   framgår av en runinskrift på en träpinne

dit ingen man                                     från 1300-talets Bergen.

nånsin kan nå dig igen.

 

27. På örnens tuva

skall du tidigt sitta

vänd ifrån världen

bligande mot Hels boning.

Maten skall du avsky

mer än Midgårdsormen

avskys av alla mänskor.

 

28. Till åtlöje blir du

när du kommer ut,

på dig skall alla blänga

och jättar blåstirra.

Mer ökänd blir du

än asarnas vaktman,

gapande dumt från grinden.

 

29. Må ovett och galskap,

yrsel och grämelse

tillta med harmens tårar.

Sätt dig ner

så skall jag nu ge dig

jämmer, elände

och dubbelt drabbande kval.

 

30. Må troll ge dig däng

var eviga dag

där du går i jättarnas gårdar.

Till rimtursars hall

må du halta dagligen,

stappla och stulta hjälplöst.

Gråt skall du få

i stället för glädje,

ett trist liv med tårar.

 

31. Ett trehövdat troll

skall du tvingas ihop med

eller klara dig utan karl.

Brunsten må bränna dig,

trånaden tära dig.

Bli du som tisteln                             Syftar kanske på en sedvana, ännu känd från

som ligger kvar trängd                  Estland, att lägga en tistel under en sten för

när skörden samlas i ladan!         att hålla ”tisteldemoner” borta från skörden.

 

32. Till skogs jag for

och till friska trän

för att ta mig ett trollspö,

och ett trollspö tog jag mig.

 

33. Vred är Oden,

vred är Asa-Tor,

också Frej blir din fiende.

Usla slyna,

uthärda får du nu

alla asarnas ilska.

 

34. Hör mig jättar,

hör mig rimtursar,

Suttungs söner

och asars släkte,

hör mig förbanna,

hör mig förbjuda

denna mö att få glädje av män.

 

35, Rimgrimne heter trollet

som skall ta dig

nere vid Hels grindar.

Under en trädrot

skall där hans trälar

ge dig getpiss att dricka.

Ädlare dryck

skall du aldrig få,

mö, efter din vilja,

mö, efter min vilja.

 

36. Turs ristar jag dig

och tre stavar:                         Runmagi används hör för att bryta Gerds vilja.

raseri och kättja                                                                          

och tröstlös trånad.

Som jag ristat in

kan jag rista ut

om jag får orsak till det.”

 

Gerd sade:

 

37. ”Då hälsar jag dig hellre, gosse,

tag här dryckeshornet

fullt med furstligt mjöd.

Fast aldrig jag trott

att jag kunde älska

en ädling av vanernas ätt.”

 

Skirne sade:

 

38. ”Mitt ärende vill jag

uträtta helt

förrn jag rider hem härifrån.

När vill du möta

Njords starke son

och unna honom din älskog?”

 

Gerd sade:

 

39. ”Barre heter,

som vi båda vet,

en lugn och stilla lund.

Efter nio nätter

skall Njords son där

få glädje av Gerds älskog.”

 

Sedan red Skirne hem. Frej stod ute och hälsade honom och frågade vad som hänt:

 

40. ”Säg mig nu, Skirne,

förrn du sadlar av

och stiger ett steg längre:

hur gick det för dig

i jättevärlden,

gick allt efter vår önskan?”

 

Skirne sade:

 

41. ”Barre heter,

som vi båda vet,

en lugn och stilla lund.

Efter nio nätter

skall Njords son där

få njuta av Gerds älskog.”

 

 

Frej sade:

 

42. ”En natt är lång,

två nätter är längre,

hur kan jag tåla mig i tre?

Ofta en månad

tycktes mig mindre lång

än en halv vaknatts väntan.”

 

 

 

Annonser

One thought on “Skirnes resa (Skírnismál)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s