Månadsarkiv: september 2013

Rapport från Freiburg

Jag har nu kommit tillbaka från de tyska skandinavisternas årliga konferens eller ”arbeitstagung” som denna gång gick av stapeln vid Universitetet i Freiburg. Vacker stad med välbevarad gammal katedral, underbart sensommarväder, trevliga kolleger och ungdomar som visste mycket om nordisk litteratur. Själv höll jag konferensens inledningsföreläsning om inskriften på Rökstenen som jag försökte relatera till fornnordiska gravöls-ritualer och förkristna traditioner kring arvtagandet efter döda stormän (titel: Från ”oral performance” till ”Aufschreibesystem”: Rökstenens inskrift). För övrigt deltog jag i en arbetsgrupp som sysslade med fornnordiska översättningar av latinska texter. Mycket roligt! Rolig var också en kvällsföreställning där inresta svenska, norska, danska och isländska poeter framförde egna dikter som ”Performance” – detta begrepp som på senare tid kommit att spela en allt större roll såväl inom den moderna litteraturen som i medeltidsforskningen.

Dessutom tillbringade jag en underbar dag i den lilla medeltidsbyn Riquewihr i Elsass, där man kan äta de läckraste ugnsbakaste köttgrytor och dricka ljuvlig fransk riesling. En lyckad resa, men nu är jag tillbaka igen i Göteborg, där jag irrar runt på Bokmässan och redan haft ett långt och värdefullt samtal med chefen för Bokförlaget Atlantis om utgivning av min Eddaöversättning, sannolikt hösten 2015, om jag hunnit bli färdig till dess. Vi får väl se!

Lokes smädelser

I denna dikt, Lokasenna eller ”Loketrätan”, hånar Loke de andra gudarna och blir själv hånad tillbaka i ett grovt språk som starkt skiljer sig från språket i exempelvis Völuspá eller Hávamál. Jag har därför inte tvekat att använda ett motsvarande grovt språk i min svenska översättning. Några har menat att dikten måste vara tillkommen i kristen tid, eftersom det i hednisk tid skulle ha varit blasfemiskt att framställa gudarna på detta grova sätt, men i själva verket förekommer det i många av världens religioner att gudar utsätts för liknande smädelser. Ursprunget kan därför mycket väl vara förkristet, men det är inte bara möjligt utan högst sannolikt att nya fräckheter har lagts till och språkformerna ändrats i den muntliga traditionen ända fram till nedskrivningen på 1200-talet. Språket förefaller inte särskilt arkaiskt utan har säkert upplevts som samtida av den medeltida publiken.

Här kommer nu min preliminära översättning, avslutad ett par dagar innan jag beger mig till Freiburg för att föreläsa om Rökstenen:

Loketrätan (Lokasenna)

 

 

 

Om Ägir och gudarna

 

 

 

Ägir, som också hette Gyme, hade bjudit asarna till ölgille sedan han fått den stora kitteln som tidigare omtalats [dvs i föregående dikt, Hymiskviða]. Till denna fest kom Oden och Frigg, hans hustru. Tor kom inte, för han var borta i österled, men hans hustru Siv var där, liksom Brage och dennes hustru Idun. Tyr var där; han var enhänt, eftersom Fenrisulven bet handen av honom då den blev bunden. Där var också Njord och hans hustru Skade, Frej och Freja, Odens son Vidar. Loke var där och Frejs tjänstehjon, Byggve och Beyla. Mängder av asar och alver hade kommit.

 

   Ägir hade två tjänare, Fimafeng och Elde. Där användes glimmande guld som lyse i stället för eld. Ölet bar sig självt omkring. Stället var strängt fridlyst. Folk  talade mycket om Ägirs goda tjänare och lovordade dem mycket. Loke stod inte ut med att höra detta, så han dräpte Fimafeng. Då skakade asarna sina sköldar, skrek åt honom och jagade honom till skogs. Sedan satte de sig att dricka.

 

   Loke kom tillbaka och träffade Elde utanför, hälsade honom och sade:

 

 

 

1. ”Säg mig nu, Elde,

 

innan du sätter

 

fram din fot längre:

 

vad talar de om

 

här inne i ölsalen,

 

segergudarnas söner?”

 

 

 

Elde sade:

 

 

 

2. ”De talar om vapen

 

och väldiga strider,

 

segergudarnas söner.

 

Av asar och alver

 

som sitter här inne

 

vill ingen vara din vän.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

3. ”In går jag nu

 

i Ägirs hall

 

för att få se denna fest.

 

Ofärd och split

 

bringar jag asarna,

 

malört blandar jag i mjödet.”

 

 

 

Elde sade:

 

 

 

4. ”Minns om du går in

 

i Ägirs hall

 

för att få se denna fest,

 

att allt det hån

 

du häller över gudar

 

torkar de av på dig själv.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

5.”Minns då Elde

 

att du aldrig kan

 

segra i smädelsestrid.

 

Mördande svar

 

har jag i mängd

 

på alla okvädinsord.”

 

 

 

Sedan gick Loke in i hallen. Men när de som satt där såg vem som kommit in tystnade de alla.

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

6. ”Törstig jag kommer

 

till denna hall,

 

långt har Loke färdats.

 

Nu ber jag er asar:

 

unna mig nu

 

en dryck av ert dyra mjöd.

 

 

 

7. Varför så tysta,

 

ni trumpna gudar,

 

saknar ni mål i mun?

 

Ge mig en plats

 

i ert gästabud

 

eller visa mig vägen ut!”

 

 

 

Brage sade:

 

 

 

8. ”Ge dig en plats

 

i sitt gästabud,

 

det vill asarna aldrig.

 

För asarna vet

 

vad slags folk de vill se

 

som gäster i festligt gille.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

9. ”Minns du, Oden,

 

hur vi som unga

 

blandade blod samman?

 

Då svor du att öl

 

ville du aldrig dricka,

 

om det inte bjöds till oss båda.”

 

 

 

Oden sade:

 

 

 

10. ”Res dig du, Vidar,

 

och låt vargens fader

 

sitta som gillets gäst!

 

Då slipper vi kanske

 

höra Loke smäda

 

här i Ägirs hall.”

 

 

 

Då reste sig Vidar och skänkte i åt Loke, men innan han drack hälsade han asarna så här:

 

 

 

11. ”Jag hälsar er, asar,

 

jag hälsar er, asynjor,

 

höga och heliga alla

 

utom den as

 

som innerst sitter

 

på bänken, och det är Brage.”

 

 

 

Brage sade:

 

 

 

12. ”En häst och ett svärd

 

ska du ha av mitt gods

 

och en kostbar ring på köpet,

 

om vi slipper höra

 

ditt ondsinta hån.

 

Gör inte gudarna gramse!”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

13. ”Hästar och smycken

 

blir det nog smått om,

 

för Brage har brist på sånt.

 

Bland asar och alver

 

som finns här inne

 

är du minst modig

 

och mest skrämd av skott.”

 

 

 

Brage sade:

 

 

 

14.  ”Om jag var utomhus

 

och inte inomhus

 

här i Ägirs hall,

 

skulle jag hugga

 

av huvudet på dig

 

som lön för dina lögner.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

15. ”Tala går an,

 

men du törs inte handla,

 

Brage, du bänkens prydnad!

 

Om du är vred,

 

så tag ditt vapen,

 

modig man ängslas inte.”

 

 

 

Idun sade:

 

 

 

16. ”Jag ber dig, Brage,

 

för barnens skull

 

och allt du skyller släkten:

 

låt bli att reta

 

Loke emot dig

 

här i Ägirs hall!”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

17. ”Tig du, Idun!

 

Jag vet ingen kvinna

 

mera kåt och karltokig.

 

I vältvättad famn

 

tog du villigt emot

 

din broders baneman.”

 

 

 

Idun sade:

 

 

 

18. ”Inte har jag lust

 

att käbbla med Loke

 

här i Ägirs hall,

 

vill bara lugna

 

den ölstinne Brage,

 

så att vi slipper slagsmål.”

 

 

 

Gefjon sade:

 

 

 

19. ”Varför ska ni två

 

asar nu träta

 

här med hårda ord?

 

Han är lite lustig,

 

vet du nog, Loke,

 

och älskad av alla här.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

20. ”Tig du, Gefjon,

 

tror du jag glömmer

 

hur  lätt du blev lockad?

 

Den bleke gossen

 

gav dig ett smycke,

 

då lade du låren om honom.”

 

 

 

Oden sade:

 

 

 

21. ”Vettlös är du, Loke,

 

och vansinnig,

 

när du gör Gefjon gramse.

 

Alla människors

 

öden känner hon

 

så säkert som jag själv.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

22. ”Tig du, Oden,

 

aldrig förstod du

 

att fördela stridslyckan rätt.

 

Sällan gav du

 

segern till den

 

som främst förtjänade få den.”

 

 

 

Oden sade:

 

 

 

23. ”Må vara att jag stundom

 

gav segern till män

 

som inte förtjänade få den,

 

men själv har du varit

 

åtta vintrar under jord

 

och mjölkat kor som en kvinna.

 

Fött barn har du också förr

 

på uselt och omanligt vis.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

24. ”Det sägs att på Samsö

 

du sejdade som völvor

 

och själv slog takten på trumman.

 

I trollkärrings hamn

 

flög du över himlen

 

på uselt och omanligt vis.”

 

 

 

Frigg sade:

 

 

 

25. ”Bäst är det

 

om era bravader

 

aldrig blir nämnda för någon.

 

Vad ni två asar

 

gjorde i urtiden

 

kan vi gott glömma.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

26. ”Tig du, Frigg,

 

du är Fjörgyns dotter

 

och kastar dig över var karl.

 

Valfaderns bröder

 

Vile och Ve

 

fick båda dela din bädd.”

 

 

 

Frigg sade:

 

 

 

27.  ”Hade jag här

 

i Ägirs hall

 

en sådan son som Balder,

 

skulle du aldrig

 

slippa ut härifrån

 

förrn du fallit ner död.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

28. ”Önskar du, Frigg,

 

att jag avslöjar för dig

 

sorgen som snart väntar?

 

Jag ställer till

 

så att du aldrig

 

ser din son i salen.”

 

 

 

Freja sade:

 

 

 

29.  ”Vettlös är du, Loke,

 

som villigt skryter

 

om dina onda avsikter.

 

Framtidens öden

 

tror jag Frigg känner

 

fast hon ingenting avslöjar själv.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

30. ”Tig du, Freja,

 

dina fel känner vi,

 

alla som finns här inne.

 

Bland asar och alver

 

finns inte en enda

 

som du inte varit i säng med.”

 

 

 

Freja sade:

 

 

 

31. ”Falsk är din tunga

 

men tro mig, den vållar

 

snart din egen olycka.

 

Asarna vredgas

 

och alla asynjorna,

 

med sorg far du hem härifrån.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

32. ”Tig du, Freja,

 

en trollkona är du

 

och full av allt som är ont.

 

Asarna såg dig bola

 

med din egen bror,

 

då släppte du, Freja, en fjärt.”

 

 

 

Njord sade:

 

 

 

33. ”Om kvinnor bolar

 

med egen eller annans karl

 

är väl inte så rasande viktigt.

 

Märkligt är dock

 

att en man släpps här in

 

som är bög och har framfött barn.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

34. ”Tig du, Njord,

 

dig tog man och sände

 

till Jättelandet som gisslan.

 

Där blev du potta

 

åt jättarnas döttrar

 

som pissade mitt i din mun.”

 

 

 

Njord sade:

 

 

 

35. ”Gott var det ändå

 

att gudarna sände mig

 

till Jättelandet som gisslan.

 

En son jag där avlade

 

som älskas av alla

 

och värnar om gudarnas värld.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

36. ”Håll nu upp, Njord,

 

och hejda din tunga,

 

för nu ska sanningen sägas:

 

den sonen fick du

 

med din egen syster,

 

det var inte värre än väntat.”

 

 

 

Tyr sade:

 

 

 

37. ”Raskast är Frej

 

bland alla ryttare

 

här i asarnas gårdar.

 

Han kränker ej mö

 

eller mans kvinna

 

och sätter den fångne fri.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

38. ”Tig du, Tyr,

 

du törs nog aldrig

 

medla i tvister mer,

 

sen häromsistens

 

din högra hand

 

försvann i Fenris käft.”

 

 

 

Tyr sade:

 

 

 

39. ”Jag miste min hand

 

men du din son,

 

för båda är saknaden stor.

 

Din kära Fenrisulv

 

får allt sitta fjättrad

 

och vänta på Ragnarök.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

40. ”Tig du, Tyr,

 

din hustru tog jag,

 

sen födde hon mig en son.

 

För vanäran fick du

 

inte ett vitten,

 

en sådan ynkedom är du!”

 

 

 

Frej sade:

 

 

 

41. ”Ulven ser jag ligga

 

vid älvens mynning

 

tills Ragnarök randas.

 

Snart binds du själv

 

i bojor, om inte

 

du tiger, ditt tarvliga kräk.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

42. ”Med guld köpte du

 

Gymes dotter

 

och gav bort ditt goda svärd.                   Se Skirnes resa, stroferna 8-9

 

Men när Muspels söner

 

rider genom Mörkskogen                     Se Völvans spådom, stroferna 49, 52

 

saknar du svärdet, stackare!”

 

 

 

Byggve sade:

 

 

 

43. ”Om jag var ättstor                               

 

som Ingunnar-Frej

 

och ägde en lika god gård,

 

då skulle jag allt

 

klå upp den olyckskråkan

 

och slå honom sönder och samman.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

44. ”Vad är det för kryp

 

som kravlar där

 

och sniket snålar med maten?

 

Du tasslar alltid                               Byggves namn kommer av bygg (=korn)

 

i Frejs öron                                                     Han ären skördegud, som förbinds med Frej

 

och kvider under kvarnhjulet.”          och med ölbryggning.

 

 

 

Byggve sade:

 

 

 

45. ”Byggve heter jag

 

och gillas både

 

av gudar och goda män.

 

För mig är det en ära

 

när Odens söner

 

samlas att smaka mitt öl.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

46. ”Tig du, Byggve,

 

som aldrig vid bordet lärt

 

att rätt fördela förningen.

 

I halmen under bänken

 

håller du dig gömd

 

så snart det stundar till strid.”

 

 

 

Heimdal sade:

 

 

 

47. ”Ölet, Loke,

 

gör dig yr i huvet.

 

Lugna dig nu lite!

 

Fyllbultars tunga

 

går inte att tygla

 

när de får för sig att festa.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

48. ”Tig du, Heimdal,

 

tröstlös är sysslan

 

som du har fått att förvalta.

 

Du måste stå rak

 

i ryggen var dag

 

och vakta vid väktargrinden.”

 

 

 

Skade sade:

 

 

 

49. ”Lätt tar du det, Loke,

 

men länge blir det inte

 

som du kan vifta på svansen.

 

Med tarmarna från

 

din frostkalle son

 

kommer din kropp  att bindas.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

50. ”Om med tarmarna från

 

min frostkalle son

 

min kropp kommer att bindas,

 

så minns att jag var främst

 

när vi fångade Tjasse                   Skade är jätten Tjasses dotter. Dråpet på honom

 

och sen slog den jätten ihjäl.”        omtalas i Skáldskaparmál, kap. 3

 

 

 

Skade sade:

 

 

 

51. ”Om du var främst

 

när ni fångade Tjasse

 

och sen slog den jätten ihjäl,

 

så vet att från mina

 

marker och gårdar

 

kommer kalla råd att nå dig.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

52. ”Lättsammare var du

 

den gången när Loke

 

bjöds att dela din bädd.

 

Det bör väl nämnas

 

om vi noga ska

 

minnas våra fel och misstag.”

 

 

 

Då gick Siv fram och skänkte mjöd åt Loke i en kristallbägare och sade:

 

 

 

53. ”Var hälsad, Loke,

 

här får du rimkalken

 

full med gott gammalt mjöd.

 

Kan du låta en enda

 

i asarnas skara

 

slippa ditt smädliga tal?”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

54. ”Du vore den enda,

 

om det så vore

 

att du inte lät dig lockas.

 

Men jag vet en,

 

och det vet jag visst,

 

som horat med Tors hustru,

 

och det var den lömske Loke.”

 

 

 

Beyla sade:

 

 

 

55. ”Fjällen darrar

 

för Dunderguden

 

som nu nalkas i fjärran.

 

Snart kommer Tor

 

att tysta den som smädar

 

alla asar och alver.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

56. ”Tig du, Beyla,

 

du är Byggves fru

 

och full är du av fulhet.

 

Ett värre arsle

 

kom aldrig till asarna

 

än du, din skitiga deja.”

 

 

 

Då kom Tor in och sade:

 

 

 

57. ”Håll tyst, fega fjolla,

 

din fräcka mun ska snart

 

mosas med hammaren Mjölner.

 

Din huvudknopp

 

knäcker jag vid halsen,

 

så blir det slut med dig.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

58. ”Jordens avkomma

 

har visst kommit in här.

 

Rysligt vad Tor rasar!

 

Men det vågar du nog inte

 

när du ska möta vargen

 

som slukar Valfadern hel.”

 

 

 

Tor sade:

 

 

 

59. ”Håll tyst, fega fjolla,

 

din fräcka mun ska snart

 

mosas med hammaren Mjölner.

 

Jag kastar dig upp

 

och i österled

 

så att ingen ser dig mera.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

60. ”Österledsfärder

 

ska du nog akta dig för

 

att skryta och skrävla om,

 

sedan du hukade                         Om mötet med jätten Skryme berättas i myten om

 

i Skrymes handsktumme.             Tors färd till Utgårda-Loke i Snorres Edda.

 

Där kom allt Tor till korta!”

 

 

 

Tor sade:

 

 

 

61. ”Håll tyst, fega fjolla,

 

din fräcka mun ska snart

 

mosas med hammaren Mjölner.

 

Med högra handen

 

som krossade Hrungne

 

bräcker jag benen på dig.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

62. ”Jag tänker leva

 

länge ännu,

 

fast du hotar med hammarn, Tor.

 

Bundit hade Skryme                       Syftar återigen på Tors färd till Utgårda-Loke

 

Ryggsäckens band,

 

så du gick miste om maten.”

 

 

 

Tor sade:

 

 

 

63. ”Håll tyst, fega fjolla,

 

din fräcka mun ska snart

 

mosas med hammaren Mjölner.

 

Hrungnes bane

 

skickar snart bort dig

 

nedanför Hels grindar.”

 

 

 

Loke sade:

 

 

 

64. ”Till gudar har jag talat

 

och till gudasöner

 

så som lusten ledde mig.

 

Men bara för dig

 

går jag bort härifrån,

 

för om dig vet jag att du dödar.

 

 

 

65. Öl bryggde du, Ägir,

 

men aldrig mera

 

ger du ett sådant gästabud.

 

Allt vad du äger

 

skall härjas av eld

 

och lågor bränna dig i baken.”

 

 

 

 

 

 

 

Om Loke

 

 

 

Efter detta gömde sig Loke i  Frånangersforsen i en lax skepnad. Där fångade asarna honom. Han blev bunden med sin son Nares tarmar, men Narve, en annan son, förvandlades till en varg. Skade tog en giftorm och fäste ovanför Lokes ansikte, och ur den dröp etter. Sigyn, Lokes hustru, satt bredvid och höll ett handfat under ettret, men när handfatet blev fullt bar hon ut ettret. Under tiden dröp ettret på Loke. Då ryckte han till så häftigt att hela jorden skakade. Det kallas nu jordskalv.

 

AVSLUTNINGSVIS SKALL MEDDELAS ATT DET NUMMER AV TIDSKRIFTEN AXESS SOM UTKOMMER TILL BOKMÄSSAN OM NÅGRA DAGAR INNEHÅLLER EN ARTIKEL AV MIG OM ATT ”ÖVERSÄTTA EDDAN I MELLANMJÖLKENS LAND”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Apropå min översättning av Völvans spådom har jag fått frågan vad det var för spel med guldtavlor eller guldbrickor som gudarna spelade i tidernas morgon. Frågeställaren undrar om det kan ha varit något slags kastspel, förmodligen därför att dessa guldpjäser återfinns i gräset efter RAgnarök. Men själv har jag alltid trott att det handlade om något slags brädspel i stil med schack eller det från nordisk vikingatid kända spelet Hnefatafl. Andra förslag mottages med tacksamhet.