Grimnesmål (Grímnismál)

Här kommer, lagom till julen, min senaste (preliminära) Eddaöversättning, en gudadikt som i likhet med Hávamál är en belärande monolog där vi hör Oden själv tala, denna gång om kosmologiska ämnen. Lärdomen ingår dock samtidigt i en prosaberättelse om den skurkaktige kung Geirröd, som mister sitt liv och sitt kungarike till följd av sin brist på visdom.

 

 

Kung Hraudung hade två söner. Den ene hette Agnar, den andre Geirröd. Agnar var tio år gammal men Geirröd åtta.  De båda rodde ut i en båt med sina drag för att fiska småfisk.  Vinden drev dem ut till havs. I nattmörkret stötte de på grund och gick i land. Där träffade de på en torpare och stannade där över vintern. Kärringen uppfostrade Agnar men gubben Geirröd. När det vårades skaffade gubben en farkost åt dem. Men då han och kärringen följde dem till stranden talade gubben avsides med Geirröd. De fick medvind och kom till sin fars båtplats. Geirröd stod längst fram i båten, hoppade i land, stötte ut farkosten och sade: ”Far du dit trollen tar dig!” Skutan drev ut igen, men Geirröd gick fram till gården och blev där väl mottagen. Hans far var då död. Geirröd blev utsedd till kung och blev en berömd man.

 

                Oden och Frigg satt i Hlidskjalf * och såg ut över alla världarna. Då sade Oden: ”Ser du din fosterson Agnar där han avlar barn med en trollkvinna i grottan, medan min fosterson Geirröd är kung och härskar över landet?” Frigg svarade: ”Han är en sådan matniding att han låter sina gäster svälta om han tycker de blir för många.”  Oden sade att det var den största lögn. Det slog de så vad om.

 

                Frigg sände sin tjänsteflicka Fulla** till Geirröd.  Hon bad kungen akta sig så att han inte blev förgjord av en trollkunnig man som kommit till landet. Hon sade att man kunde känna igen honom på att ingen hund var så folkilsken att den gav sig på honom. Men det var rent förtal att Geirröd inte unnade folk mat. Dock lät han fängsla den man som hundarna inte ville ge sig på. Den mannen hade en blå pälskappa, kallade sig Grimne*** men sade ingenting mer fast man frågade honom. Kungen lät då pina honom för att få honom att tala och satte honom mellan två eldar. Där satt han i åtta dygn.

 

                Kung Geirröd hade en son som var tio år gammal och hette Agnar efter sin farbror.  Agnar gick fram till Grimne, gav honom ett horn att dricka och sade att kungen handlade illa när han lät pina en man som inte gjort sig skyldig till något. Grimne drack ur hornet. Då var elden kommen så långt att hans pälskappa brann. Han sade:

 

 

 

1. ”Het är du, eld,

 

och alltför hetsig,

 

gå långt bort ifrån mig, låga!

 

Fällen är svedd

 

fast jag håller den från mig.

 

pälskappan bränns och plågar.

 

 

 

2. I åtta nätter

 

satt jag mellan eldar,

 

mänskorna bjöd mig ej mat

 

utom Agnar

 

som ensam skall härska

 

efter Geirröd i goternas land.

 

 

 

3. Lycklig blir du, Agnar,

 

i alla dina dagar,

 

när Veratyr lovar dig lycka.          Veratyr = människoguden = Oden

 

För en enda dryck

 

får du aldrig mer

 

en bättre belöning.

 

 

 

4. Heligt land

 

ser jag ligga här

 

i asars och alvers närhet.

 

Men i Trudhem

 

skall Tor vara

 

tills gudavärlden går under.

 

 

 

5. Ydalar heter                            Ydalar = Idegransdalar

 

platsen där Ull

 

en gång byggde sin bostad.

 

Alvhem fick Frej

 

arla i urtid

 

av andra gudar i gåva.

 

 

 

6. I en tredje gård

 

har goda asar

 

täckt varje salhus med silver.

 

Valaskjalf  byggdes                      Valaskjalf är Odens himmelska boplats

 

med visdomskonst                      enligt Snorres Edda. ”Asaguden” är alltså

 

av en asagud fordom.                  Oden

 

 

 

7. Söckvabäck heter den fjärde:

 

svala böljor där

 

brusar kring boplatsen.

 

Oden och Saga där                      Saga är möjligen ett annat namn på Frigg, men

 

dricker varje dag                         uppfattas av Snorre som en självständig asynja

 

glada ur skålar av guld.

 

 

 

 

 

8. Gladshem heter den femte

 

gården där i guldglans

 

det väldiga Valhall står.

 

Varje dag Oden

 

väljer där männen                        de så kallade enhärjarna, som efter döden får bo

 

som snart skall stupa i strid.         i Valhall

 

 

 

9- Alla som kommer

 

till Odens sal

 

känner igen den genast.

 

Täckt är den av sköldar,

 

har spjut till takbjälkar

 

och brynjor ligger på bänkarna.

 

 

 

10. Alla som kommer

 

till Odens sal

 

känner igen den genast.

 

En varg hänger

 

väster om dörren,

 

och över den vakar en örn.

 

 

 

11.  Trymheim är sjätte gården:

 

där bodde Tjatse,

 

en stor och stark jätte.

 

Skade bor där nu,

 

Njords ljusa brud,

 

i faderns forna gård.

 

 

 

12. Den sjunde är Breidablick:

 

där har Balder

 

byggt sig en ståtlig sal

 

på den mark

 

där det finns minst

 

av dödliga dråprunor.

 

 

 

13. Den åttonde är Himmelsberg:

 

där bor Heimdal,

 

härskaren över helgedomar.

 

Gudarnas vaktman

 

dricker i välbyggd sal

 

glad sitt goda mjöd.

 

 

 

14. Folkvang är den nionde:

 

där avgör Freja

 

vem som får sitta i salen.

 

Hälften av stridens

 

stupade väljer hon

 

men Oden får andra hälften.

 

 

 

15. Glitne är den tionde.

 

På guldstolpar står den

 

med salen täckt av silver.

 

Där finns för det mesta

 

Forsete som medlar

 

i strider och stiftar fred.

 

 

 

16.  Den elfte är Noatun:

 

där har Njord

 

byggt sig en bostad.

 

Fri är han från fel,

 

en furste bland män,

 

och härskar i högtimrat tempel.

 

 

 

17.  Snårskog växer

 

och vildvuxet gräs

 

i Vidars land, Vide.                      Vidar = Odens son

 

Där lovar Odens                         Hämnden efter fadern sker i Ragnarök. 

 

orädde son                                 Jämför Völuspá 55, Vafþrúðnismál 53

 

från hästen att hämnas sin far.

 

 

 

18. Andrimner låter                     Andrimne = Valhalls kock

 

i Eldrimners kittel

 

Särimner kokas.                          Särimner = galten som slaktas var dag till föda

 

Fläsket är det bästa                      för Valhalls kämpar, enhärjarna

 

men det är få som vet

 

vad enhärjarna äter.

 

 

 

19. Gere och Freke                     Gere och Freke är Odens vargar

 

mättas av den frejdade

 

och stridsvane Härfadern.            Härfadern = Oden

 

Vin är det enda

 

som vapenguden

 

Oden själv lever av.

 

 

 

20. Hugin och Munin                   Hugin och Munin är Odens korpar; deras namn

 

flyger var morgon                       betyder Tanke och Minne

 

ut över jordens rund.

 

Jag ängslas för att Hugin

 

aldrig återvänder

 

men för Munin fruktar jag mera.

 

 

 

21. I floden Tund

 

bor Fenrisulvens                         Fenrisulvens fisk = Midgårdsormen?

 

fisk i den brusande böljan.

 

Strömmen i vattnet

 

är alltför stark

 

för fallna på väg till Valhall.          De fallna = enhärjar

 

 

 

22.  Ute på vallen

 

står Valgrinden                            Valgrinden = grinden till Valhall, dödsriket

 

helig vid helig ingång.

 

Gammal är denna

 

grind vars lås

 

endast få vet hur man öppnar.

 

 

 

23. Femhundra golv

 

och fyrtio därtill

 

finns allt som allt i Bilskirne.         Bilskirne = Tors boning

 

Av alla salar

 

jag sett under tak

 

är min sons  sal den största.         Tor är Odens son

 

 

 

24. Femhundra dörrar

 

och fyrtio därtill

 

vet jag skall finnas i Valhall.

 

Åttahundra enhärjar

 

går ut genom var dörr

 

när det stundar till strid mot Ulven.                D.v.s. vid Ragnarök

 

 

 

25. Heidrun heter geten

 

som står på Härfaderns hall          Hallen är Valhall

 

och gnager på Lärads grenar.       Lärad = berömt träd enligt Snorres Edda,

 

Ett kar skall hon fylla                   möjligen ett annat namn för Yggdrasil

 

med klar dryck:

 

mjöd som aldrig minskar.

 

 

 

26.  Eiktyrne heter hjorten

 

som står på Härfaderns hall

 

och gnager på Lärads grenar.

 

Från hans horn dryper

 

dagg ner i Hvergelme;                  Hvergelme = brunn vid Yggdrasils rötter

 

därifrån flyter alla floder

 

 

 

27. Sid och Vid,                         

 

Sökin och Eikin,

 

Sval och Gunntrå

 

Fjörm och Fimbultul,

 

Rhen och Rinnande,

 

Gipul och Göpul,

 

Gömul och Geirvimul,

 

de flyter kring gudarnas gårdar.

 

Tyn och Vin,

 

Töll och Höll,

 

Gråd och Gunntorin.

 

 

 

28. Vina heter en,                        En del av dessa flodnamn (t ex Rhen) gäller

 

Vegsvinn en annan,                     autentiska floder, medan andra (t ex Gjoll) tycks

 

Tjodnuma en tredje,                     vara rent mytiska

 

Nyt och Nöt,

 

Slid och Hrid,

 

Sylg och Ylg,

 

Vid och Vån,

 

Vand och Strand,

 

Gjoll och Leipt,

 

de löper genom mänskovärlden

 

men härifrån faller de till Hel.

 

 

 

29. Körmt och Örmt

 

och två Kerlaugar,

 

där skall Tor vada

 

varje dag

 

när han far att döma

 

vid Yggdrasils ask.

 

Ty asarnas bro                            Bron är regnbågen, av Snorre kallad Bifrost

 

brinner och lågar,

 

heliga vatten blir heta.

 

 

 

30. Glad och Gylle,                     Hästnamn

 

Gler och Skeidbrime.

 

Silvertopp och Sine,

 

Gisl och Falhofne,

 

Gulltopp och Lättfot,

 

på dessa hästar

 

rider var dag

 

asar på väg

 

till Yggdrasils ask.

 

 

 

31. Trenne rötter

 

trevar sig ut

 

under Yggdrasils ask.

 

En går till Hel,                             Enligt Snorres Edda går en rot till asarna,

 

en annan till Jättelandet,               en annan till rimtursarna och den tredje till

 

en tredje till mänskornas Midgård.Nifelhem

 

 

 

32. Ratatosk heter ekorren

 

som ständigt ränner

 

upp och ner för Yggdrasil.

 

Örnens budskap

 

bär han från ovan

 

till draken Nidhögg där nere.

 

 

 

33. Fyra hjortar

 

står med framsträckt hals

 

och gnager på trädets grenar:

 

Dain och Dvalin,                         Hjortnamn

 

Duneyr och Duratror.

 

 

 

34. Fler ormar ligger

 

under Yggdrasils ask

 

än dumma drumlar kan ana:

 

Goin och Moin –                         Ormnamn

 

de är Gravvitnes söner –

 

Grårygg och Gravvallad,

 

Ofne och Svafne

 

skall alltid, tror jag,

 

tugga på trädets rötter.

 

 

 

35. Asken Yggdrasil

 

tvingas utstå

 

mer än vad mänskor vet.

 

En hjort biter upptill,

 

bark ruttnar i mitten

 

och nedtill nafsar Nidhugg.

 

 

 

36. Både Rist och Mist                                 Valkyrienamn

 

skall bjuda mig horn,

 

Skeggjöld och Skögul,

 

Hild och Trud,

 

Hlöck och Härfjätter,

 

Göll och Geirölul,

 

Randgrid och Rådgrid,

 

och Reginleif,

 

de bär öl till enhärjar.

 

 

 

37. Två slitna hästar

 

drar solen över himlen,

 

Allsvinn och Årvaker heter de.

 

Under deras bogar

 

lade blida makter,

 

asarna, iskylt järn.

 

 

 

38. Sval heter skölden

 

som står framför solen,

 

en skärm för den skinande.          Den skinande = solen

 

Berg och hav

 

skulle brinna förvisst

 

om skölden fölle ifrån.

 

 

 

39. Sköll heter vargen

 

som till skogens värn

 

ledsagar den lysande.                   Den lysande = solen

 

Först går Hati,

 

Fenrisulvens son,

 

framför heta himlabruden.            Heta himlabruden = solen

 

 

 

40. Av Ymers kött

 

blev jorden skapad,

 

blodet blev till hav.

 

Skallen blev himmel,

 

håret skog

 

och benen blev till berg.

 

 

 

41. Av jättens ögonhår

 

gjorde milda asar

 

Midgård till mänskobarnen.          Midgård här =gärdsgården som omger mänskornas

 

Men av hans hjärna                     boningar i världens mitt

 

gjorde de molnen

 

som vilar tungt över världen.

 

 

 

42. Ulls välvilja                            Ull är en gammal gud med oklar funktion.

 

och alla gudars                            Hela denna strofs innebörd är dunkel

 

får den som först släcker elden,

 

ty världarna öppnas

 

för asarnas söner

 

när kökets kittel lyfts av.

 

 

 

43. Ivaldes söner                         Ivaldes söner = dvärgarna

 

skapade i urtiden

 

Skidbladners goda skepp,

 

den bästa av farkoster

 

för den fagre Frej,

 

till nytta för Njords son.

 

 

 

44.  Yggdrasils ask

 

är ypperst bland trän,

 

Skidbladner bland skepp,

 

Oden bland asar,

 

Sleipner bland ök

 

Bifrost bland broar,

 

Brage bland skalder,

 

Håbrok bland hökar

 

och bland hundar Garm.              Garm, se Völvans spådom 43, 47

 

 

 

45. För asarnas söner

 

har jag visat mitt ansikte

 

och nu är jag redo att räddas

 

av alla gudar

 

som kommer hit in

 

till Ägirs bänkar                           Jämför Lokes smädelser, där Ägir är värd för

 

för att dricka öl.                          gudarnas gästabud

 

 

 

46. Jag kallade mig Grim,             De flesta av dessa namn används av Oden som

 

kallade mig Gångtrött,                  täcknamn i berättelser där han uppträder förklädd

 

Härjan och Hjälmbärare,

 

Täck och Tredje,

 

Tunn och Unn,

 

Helblind och Hög.

 

 

 

47. Sann och Svipal

 

och Sanngissare,

 

Nikar och Närstridsglad,

 

Bilögd och Bålögd,

 

Bölverk, Fjölne,

 

Grim och Grimne,

 

Glapsvinn och Fjölsvinn.

 

 

 

48. Sidhatt, Sidskägg,

 

Sigfader, Hnikud,

 

Allfader, Valfader,

 

Atrid, Farmatyr.

 

Aldrig hade jag

 

ett namn bara,

 

när jag färdades bland folk.

 

 

 

49. Grimne hette jag

 

i Geirröds gård

 

men Jalk i Asmunds hus.

 

Kjalar hette jag

 

när jag drog kälken,

 

Tro var jag på tinget,

 

Vidur på valplatsen,

 

Oske och Ome,

 

Jämnhög och Bivlinde,

 

Gondle och Harbard hos gudarna.

 

 

 

50.  Svidur och Svidre

 

hette jag hos Sökkmimer,             Sökkmimir = jätte omnämnd i Ynglingatal

 

den urgamle som jag överlistade,

 

då jag ensam

 

dräpte i envig

 

Midvidnes mäktige son.               Midvidne och hans son är för övrigt okända

 

 

 

51. Drucken är du, Geirröd,

 

dum och yr av drycker,

 

mycket har du nu mist:

 

allt mitt bistånd

 

och enhärjarnas.

 

Utan Oden är du ingenting.

 

 

 

52. Mycket har jag sagt dig

 

men du minns det dåligt

 

och värnas ej mer av min vänskap.

 

Nu kan jag se

 

ditt svärd ligga

 

badande i ditt blod.

 

 

 

53. Den av eggsår dräpte

 

vill Ygg nu hämta.

 

Ditt liv lider mot slutet.

 

Nu vredgas diserna

 

och du blir Oden varse,

 

kom närmare nu om du kan!

 

 

 

54. Oden heter jag nu,

 

Ygg hette jag förr

 

och än tidigare Tund,

 

Vak och Skilfing,

 

Vafud och Hroptatyr,

 

Gaut och Jalk bland gudar,

 

Ofne och Svafne –

 

alle samman

 

blir till ett i mig.”

 

 

 

Kung Geirröd satt med svärdet till hälften draget över sitt knä. När han hörde att Oden hade kommit dit reste han sig upp och ville ta bort guden från elden. Han tappade då svärdet med svärdfästet nedåt, snubblade och föll framåt så att svärdet gick rätt igenom honom och han dog. Oden försvann därpå, men Agnar blev sedan kung och regerade länge.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


* Odens högsäte

**  Fulla räknas till gudinnorna i Snorres Edda.

*** Grimne är ett av Odens namn.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s