Här kommer, lagom till julen, min senaste (preliminära) Eddaöversättning, en gudadikt som i likhet med Hávamál är en belärande monolog där vi hör Oden själv tala, denna gång om kosmologiska ämnen. Lärdomen ingår dock samtidigt i en prosaberättelse om den skurkaktige kung Geirröd, som mister sitt liv och sitt kungarike till följd av sin brist på visdom.
Kung Hraudung hade två söner. Den ene hette Agnar, den andre Geirröd. Agnar var tio år gammal men Geirröd åtta. De båda rodde ut i en båt med sina drag för att fiska småfisk. Vinden drev dem ut till havs. I nattmörkret stötte de på grund och gick i land. Där träffade de på en torpare och stannade där över vintern. Kärringen uppfostrade Agnar men gubben Geirröd. När det vårades skaffade gubben en farkost åt dem. Men då han och kärringen följde dem till stranden talade gubben avsides med Geirröd. De fick medvind och kom till sin fars båtplats. Geirröd stod längst fram i båten, hoppade i land, stötte ut farkosten och sade: ”Far du dit trollen tar dig!” Skutan drev ut igen, men Geirröd gick fram till gården och blev där väl mottagen. Hans far var då död. Geirröd blev utsedd till kung och blev en berömd man.
Oden och Frigg satt i Hlidskjalf * och såg ut över alla världarna. Då sade Oden: ”Ser du din fosterson Agnar där han avlar barn med en trollkvinna i grottan, medan min fosterson Geirröd är kung och härskar över landet?” Frigg svarade: ”Han är en sådan matniding att han låter sina gäster svälta om han tycker de blir för många.” Oden sade att det var den största lögn. Det slog de så vad om.
Frigg sände sin tjänsteflicka Fulla** till Geirröd. Hon bad kungen akta sig så att han inte blev förgjord av en trollkunnig man som kommit till landet. Hon sade att man kunde känna igen honom på att ingen hund var så folkilsken att den gav sig på honom. Men det var rent förtal att Geirröd inte unnade folk mat. Dock lät han fängsla den man som hundarna inte ville ge sig på. Den mannen hade en blå pälskappa, kallade sig Grimne*** men sade ingenting mer fast man frågade honom. Kungen lät då pina honom för att få honom att tala och satte honom mellan två eldar. Där satt han i åtta dygn.
Kung Geirröd hade en son som var tio år gammal och hette Agnar efter sin farbror. Agnar gick fram till Grimne, gav honom ett horn att dricka och sade att kungen handlade illa när han lät pina en man som inte gjort sig skyldig till något. Grimne drack ur hornet. Då var elden kommen så långt att hans pälskappa brann. Han sade:
1. ”Het är du, eld,
och alltför hetsig,
gå långt bort ifrån mig, låga!
Fällen är svedd
fast jag håller den från mig.
pälskappan bränns och plågar.
2. I åtta nätter
satt jag mellan eldar,
mänskorna bjöd mig ej mat
utom Agnar
som ensam skall härska
efter Geirröd i goternas land.
3. Lycklig blir du, Agnar,
i alla dina dagar,
när Veratyr lovar dig lycka. Veratyr = människoguden = Oden
För en enda dryck
får du aldrig mer
en bättre belöning.
4. Heligt land
ser jag ligga här
i asars och alvers närhet.
Men i Trudhem
skall Tor vara
tills gudavärlden går under.
5. Ydalar heter Ydalar = Idegransdalar
platsen där Ull
en gång byggde sin bostad.
Alvhem fick Frej
arla i urtid
av andra gudar i gåva.
6. I en tredje gård
har goda asar
täckt varje salhus med silver.
Valaskjalf byggdes Valaskjalf är Odens himmelska boplats
med visdomskonst enligt Snorres Edda. ”Asaguden” är alltså
av en asagud fordom. Oden
7. Söckvabäck heter den fjärde:
svala böljor där
brusar kring boplatsen.
Oden och Saga där Saga är möjligen ett annat namn på Frigg, men
dricker varje dag uppfattas av Snorre som en självständig asynja
glada ur skålar av guld.
8. Gladshem heter den femte
gården där i guldglans
det väldiga Valhall står.
Varje dag Oden
väljer där männen de så kallade enhärjarna, som efter döden får bo
som snart skall stupa i strid. i Valhall
9- Alla som kommer
till Odens sal
känner igen den genast.
Täckt är den av sköldar,
har spjut till takbjälkar
och brynjor ligger på bänkarna.
10. Alla som kommer
till Odens sal
känner igen den genast.
En varg hänger
väster om dörren,
och över den vakar en örn.
11. Trymheim är sjätte gården:
där bodde Tjatse,
en stor och stark jätte.
Skade bor där nu,
Njords ljusa brud,
i faderns forna gård.
12. Den sjunde är Breidablick:
där har Balder
byggt sig en ståtlig sal
på den mark
där det finns minst
av dödliga dråprunor.
13. Den åttonde är Himmelsberg:
där bor Heimdal,
härskaren över helgedomar.
Gudarnas vaktman
dricker i välbyggd sal
glad sitt goda mjöd.
14. Folkvang är den nionde:
där avgör Freja
vem som får sitta i salen.
Hälften av stridens
stupade väljer hon
men Oden får andra hälften.
15. Glitne är den tionde.
På guldstolpar står den
med salen täckt av silver.
Där finns för det mesta
Forsete som medlar
i strider och stiftar fred.
16. Den elfte är Noatun:
där har Njord
byggt sig en bostad.
Fri är han från fel,
en furste bland män,
och härskar i högtimrat tempel.
17. Snårskog växer
och vildvuxet gräs
i Vidars land, Vide. Vidar = Odens son
Där lovar Odens Hämnden efter fadern sker i Ragnarök.
orädde son Jämför Völuspá 55, Vafþrúðnismál 53
från hästen att hämnas sin far.
18. Andrimner låter Andrimne = Valhalls kock
i Eldrimners kittel
Särimner kokas. Särimner = galten som slaktas var dag till föda
Fläsket är det bästa för Valhalls kämpar, enhärjarna
men det är få som vet
vad enhärjarna äter.
19. Gere och Freke Gere och Freke är Odens vargar
mättas av den frejdade
och stridsvane Härfadern. Härfadern = Oden
Vin är det enda
som vapenguden
Oden själv lever av.
20. Hugin och Munin Hugin och Munin är Odens korpar; deras namn
flyger var morgon betyder Tanke och Minne
ut över jordens rund.
Jag ängslas för att Hugin
aldrig återvänder
men för Munin fruktar jag mera.
21. I floden Tund
bor Fenrisulvens Fenrisulvens fisk = Midgårdsormen?
fisk i den brusande böljan.
Strömmen i vattnet
är alltför stark
för fallna på väg till Valhall. De fallna = enhärjar
22. Ute på vallen
står Valgrinden Valgrinden = grinden till Valhall, dödsriket
helig vid helig ingång.
Gammal är denna
grind vars lås
endast få vet hur man öppnar.
23. Femhundra golv
och fyrtio därtill
finns allt som allt i Bilskirne. Bilskirne = Tors boning
Av alla salar
jag sett under tak
är min sons sal den största. Tor är Odens son
24. Femhundra dörrar
och fyrtio därtill
vet jag skall finnas i Valhall.
Åttahundra enhärjar
går ut genom var dörr
när det stundar till strid mot Ulven. D.v.s. vid Ragnarök
25. Heidrun heter geten
som står på Härfaderns hall Hallen är Valhall
och gnager på Lärads grenar. Lärad = berömt träd enligt Snorres Edda,
Ett kar skall hon fylla möjligen ett annat namn för Yggdrasil
med klar dryck:
mjöd som aldrig minskar.
26. Eiktyrne heter hjorten
som står på Härfaderns hall
och gnager på Lärads grenar.
Från hans horn dryper
dagg ner i Hvergelme; Hvergelme = brunn vid Yggdrasils rötter
därifrån flyter alla floder
27. Sid och Vid,
Sökin och Eikin,
Sval och Gunntrå
Fjörm och Fimbultul,
Rhen och Rinnande,
Gipul och Göpul,
Gömul och Geirvimul,
de flyter kring gudarnas gårdar.
Tyn och Vin,
Töll och Höll,
Gråd och Gunntorin.
28. Vina heter en, En del av dessa flodnamn (t ex Rhen) gäller
Vegsvinn en annan, autentiska floder, medan andra (t ex Gjoll) tycks
Tjodnuma en tredje, vara rent mytiska
Nyt och Nöt,
Slid och Hrid,
Sylg och Ylg,
Vid och Vån,
Vand och Strand,
Gjoll och Leipt,
de löper genom mänskovärlden
men härifrån faller de till Hel.
29. Körmt och Örmt
och två Kerlaugar,
där skall Tor vada
varje dag
när han far att döma
vid Yggdrasils ask.
Ty asarnas bro Bron är regnbågen, av Snorre kallad Bifrost
brinner och lågar,
heliga vatten blir heta.
30. Glad och Gylle, Hästnamn
Gler och Skeidbrime.
Silvertopp och Sine,
Gisl och Falhofne,
Gulltopp och Lättfot,
på dessa hästar
rider var dag
asar på väg
till Yggdrasils ask.
31. Trenne rötter
trevar sig ut
under Yggdrasils ask.
En går till Hel, Enligt Snorres Edda går en rot till asarna,
en annan till Jättelandet, en annan till rimtursarna och den tredje till
en tredje till mänskornas Midgård.Nifelhem
32. Ratatosk heter ekorren
som ständigt ränner
upp och ner för Yggdrasil.
Örnens budskap
bär han från ovan
till draken Nidhögg där nere.
33. Fyra hjortar
står med framsträckt hals
och gnager på trädets grenar:
Dain och Dvalin, Hjortnamn
Duneyr och Duratror.
34. Fler ormar ligger
under Yggdrasils ask
än dumma drumlar kan ana:
Goin och Moin – Ormnamn
de är Gravvitnes söner –
Grårygg och Gravvallad,
Ofne och Svafne
skall alltid, tror jag,
tugga på trädets rötter.
35. Asken Yggdrasil
tvingas utstå
mer än vad mänskor vet.
En hjort biter upptill,
bark ruttnar i mitten
och nedtill nafsar Nidhugg.
36. Både Rist och Mist Valkyrienamn
skall bjuda mig horn,
Skeggjöld och Skögul,
Hild och Trud,
Hlöck och Härfjätter,
Göll och Geirölul,
Randgrid och Rådgrid,
och Reginleif,
de bär öl till enhärjar.
37. Två slitna hästar
drar solen över himlen,
Allsvinn och Årvaker heter de.
Under deras bogar
lade blida makter,
asarna, iskylt järn.
38. Sval heter skölden
som står framför solen,
en skärm för den skinande. Den skinande = solen
Berg och hav
skulle brinna förvisst
om skölden fölle ifrån.
39. Sköll heter vargen
som till skogens värn
ledsagar den lysande. Den lysande = solen
Först går Hati,
Fenrisulvens son,
framför heta himlabruden. Heta himlabruden = solen
40. Av Ymers kött
blev jorden skapad,
blodet blev till hav.
Skallen blev himmel,
håret skog
och benen blev till berg.
41. Av jättens ögonhår
gjorde milda asar
Midgård till mänskobarnen. Midgård här =gärdsgården som omger mänskornas
Men av hans hjärna boningar i världens mitt
gjorde de molnen
som vilar tungt över världen.
42. Ulls välvilja Ull är en gammal gud med oklar funktion.
och alla gudars Hela denna strofs innebörd är dunkel
får den som först släcker elden,
ty världarna öppnas
för asarnas söner
när kökets kittel lyfts av.
43. Ivaldes söner Ivaldes söner = dvärgarna
skapade i urtiden
Skidbladners goda skepp,
den bästa av farkoster
för den fagre Frej,
till nytta för Njords son.
44. Yggdrasils ask
är ypperst bland trän,
Skidbladner bland skepp,
Oden bland asar,
Sleipner bland ök
Bifrost bland broar,
Brage bland skalder,
Håbrok bland hökar
och bland hundar Garm. Garm, se Völvans spådom 43, 47
45. För asarnas söner
har jag visat mitt ansikte
och nu är jag redo att räddas
av alla gudar
som kommer hit in
till Ägirs bänkar Jämför Lokes smädelser, där Ägir är värd för
för att dricka öl. gudarnas gästabud
46. Jag kallade mig Grim, De flesta av dessa namn används av Oden som
kallade mig Gångtrött, täcknamn i berättelser där han uppträder förklädd
Härjan och Hjälmbärare,
Täck och Tredje,
Tunn och Unn,
Helblind och Hög.
47. Sann och Svipal
och Sanngissare,
Nikar och Närstridsglad,
Bilögd och Bålögd,
Bölverk, Fjölne,
Grim och Grimne,
Glapsvinn och Fjölsvinn.
48. Sidhatt, Sidskägg,
Sigfader, Hnikud,
Allfader, Valfader,
Atrid, Farmatyr.
Aldrig hade jag
ett namn bara,
när jag färdades bland folk.
49. Grimne hette jag
i Geirröds gård
men Jalk i Asmunds hus.
Kjalar hette jag
när jag drog kälken,
Tro var jag på tinget,
Vidur på valplatsen,
Oske och Ome,
Jämnhög och Bivlinde,
Gondle och Harbard hos gudarna.
50. Svidur och Svidre
hette jag hos Sökkmimer, Sökkmimir = jätte omnämnd i Ynglingatal
den urgamle som jag överlistade,
då jag ensam
dräpte i envig
Midvidnes mäktige son. Midvidne och hans son är för övrigt okända
51. Drucken är du, Geirröd,
dum och yr av drycker,
mycket har du nu mist:
allt mitt bistånd
och enhärjarnas.
Utan Oden är du ingenting.
52. Mycket har jag sagt dig
men du minns det dåligt
och värnas ej mer av min vänskap.
Nu kan jag se
ditt svärd ligga
badande i ditt blod.
53. Den av eggsår dräpte
vill Ygg nu hämta.
Ditt liv lider mot slutet.
Nu vredgas diserna
och du blir Oden varse,
kom närmare nu om du kan!
54. Oden heter jag nu,
Ygg hette jag förr
och än tidigare Tund,
Vak och Skilfing,
Vafud och Hroptatyr,
Gaut och Jalk bland gudar,
Ofne och Svafne –
alle samman
blir till ett i mig.”
Kung Geirröd satt med svärdet till hälften draget över sitt knä. När han hörde att Oden hade kommit dit reste han sig upp och ville ta bort guden från elden. Han tappade då svärdet med svärdfästet nedåt, snubblade och föll framåt så att svärdet gick rätt igenom honom och han dog. Oden försvann därpå, men Agnar blev sedan kung och regerade länge.
eddablog 